Efter en sömnlös het hotellnatt och en solig gryningspromenad i undersköna gamla Borgå inleder skönsjungande Hanna Lönnros med en hyllning till Kärleken (och den svenska monarkin?).

Nu när vi är uppfyllda av den mäktigaste av alla krafter, kan vi påbörja dagens arbete och förhoppningsvis motarbeta Kenneth Mynttis tes om att det är för tråkigt att debattera skattepolitik en solig sommardag. (NIT är en HIT!). Speciellt efter Calles inledningstal som sammanfattningsvis handlade om att ingjuta framtidstro i Välfärdsfinland som till stora delar misslyckats med att göra det lönsamt för framförallt ungdomar och invandrare att ta emot deltidsjobb.

Väntar med spänning på att Niklas Mannfolk ska trollbinda oss med sin unga, manliga stämma i den allmänpolitiska debatten.

Skåda framtidstron, den svenska ungdomen, längst fram, litet till vänster.

 

 

…och störst av allt är Kärleken