Sitter på min Hans Välimäki signerade Artek pall och drömmer om partidagen. Ett stenkast från Linnankoski lukio kan vi uppleva Runeberg i mångfalt Johan L, Fredrika, och Walter. Inspirerad av skalden skrev jag en snutt om alla som sitter och debaterar om vårt eget partis framtid.

Att i tusentals år ha utvecklas
i samklang med naturen
har inte gjort människor mer medvetna
om dess mänskliga strukturen.
Men jag vill inte generalisera,
jag menar inte att alla handlar så.
Medveten handling… vet du vad som menas?
Otroligt nog vet inte många svaret, dock.
För den dagen som staden brinner,
(det kommer den att göra, oundvikligt ett måste)
måste vi fråga oss… alla… innerligen:
Jag var där fast gjorde inget, inte ens försökte?
Ja… allt kan vara relativt,
men det beror nog på vem som frågar
eller vem son svarar, eller ens attityd…
Kan man alls vara säker på om vad man pratar?
Jo, det kan man absolut.
Det beror på att vi är fler och fler som
plötsligt eller så småningom kommit ut
ur dimman att inte veta, paradoxens paradox.
Eftersom vi är fler medvetna om våra jag,
om våra egentliga styrka tillsammans
trots den massiva fördummande kultur hajar,
fennomaner med pengar tvingar på oss.
Var medveten om vår styrka
som blir en och samma tillsammans,
var medveten om orden som sägs om än milda
för ord som brinner, de ska sägas högst.

Ord som brinner